Om Juleafton och Juledag

20140209-130037.jpg

”Läs mig, det länder dig till gang,
Det hela årens lopp vill jag dig lära,
Varefter du dig skall regera.”

Så inleds bondepraktikans förord. Detta ödmjuka citat ska man kunnat läsa redan på omslaget i de äldre upplagorna. Och vem vill inte regera? Den säljer sig också vidare med en vers som beskriver ”Denna lilla boks summa och innehåll”

”Uti konstrike mästares och stjärnkikares tider,
Gamle vise män och deras likar,
Hava himmelens lopp flitigt aktat,
Med lång förfarandet saken betraktat,
Och praktiserat ett allmänt vis och art,
Varav man skall förfara snart,
Huruledes vädret det hela året förlöper,
Därför skall du denna bok gärna köpa,
Läsa och märka med rätt förstånd,
Så bliver du häri vis försann.
Du skall i Julenatt och Juledag bese,
Med deras väder, regn och snö,
Dr tolv dagar och nätter skola ickeförglömde varda,
Av vilka du det geka årets lopp skall lära,
Far sakta och denna bok icke förakta,
Hon är av visa män beaktad,
Ho spår vist, giver rätt besked,
Det gör hon av stor förfarenhet.”

I dag ska vi gå vidare med de tolv dagar som spår det kommande årets väder. Vi inledde tidigare med själva huvudrimmet kring hur man denna skrift skall förstå. Nu går vi in mer i detalj och lära oss ”Huruledes man skall förfara och märka av vädret i juldgarne, vad tillkomne ting oss bliver tillkännagivet, hela året igenom. Och vi börjar från början.

Om julafton och juldag

Ӏr Juleafton och Juledag klara,
Förutan regn och väder, så tag vara,
Det året bliver nog både korn och vin,
Så får var nog till födan sin;
Med bliver det väder och regn,
Betyder det litet korn och vin i var äng.
Kommer väder av östan hit,
Då dör kved och djur i denna tid.
Men kommer det till oss ifrån västan,
Bliver sjukdom kungars och furstars gäst.
Döden skall taga många av dem också,
Som borttager alla både stora och små.
Kommer vädret av nordan, så gläd dig,
Ty härefter följer ett gott år visserligen.
Men om det kommer av sunnan därnäst,
Det betyder dagelig sjukdom visst.”

Mycket muntert. Så, den stora frågan: Hur var då vädret på julafton och julaftons natt 2013?

 

Om vi tittar på Stockholm (väderstation Fridhem i Vallentuna kommun iaf, men det gills nog) så ser vi följande för julafton och juldagen: det var plusgrader hela dygnet, mellan 5 och 7 grader, det blåste måttligt, ca 3-6 m/sek i snitt och något högre i byarna. Det var måttligt med nederbörd, några enstaka millimeter och den dominerande vindriktningen var syd.

Så vad betyder det? Det regnade ju trots allt, även om det var lite. Så det torde då betyda dåliga skördar. Och då vädret kom från syd, så ska det alltså innebära daglig sjukdom. Jaha ja, där ser man.

I nästa inlägg ska vi titta på de resterande tolv dagarna säger om årets tolv månader. Vi ska också ta oss en närmare titt på mars (januari och februari har ju liksom passerat, vi tar dem på slutet istället).

Annonser

Året enligt Bondepraktikan

bild 1Jag tänkte att vi ska starta en ny följetong här i bloggen – Året enligt Bondepraktikan. Jag har ett mycket trevligt exemplar tryckt 1976 (illustrerad av Sven Olov Ehrén, en favorit) som jag planerar att använda som stöd och rättesnöre under 2014. För torpet alltså. Och för väder och vind och en del annat. Mitt ex från 1976 är med förenklat språk, tack och lov. Den bygger på utgåvor från 1600- och 1700-talen men man har valt att modernisera stavningen. Den är ändå lätt svårbegriplig emellanåt.

Den första svenska utgåvan av Bondepraktikan kom troligen 1662 utgiven av Andreas Johannis Arosiandrinus (enligt Wikipedia). Men liknande skrifter har funnits sedan antiken  och forntiden, i exempelvis Mesopotamien.

Detta är jag så klart inte ensam att skriva om. Här kan du exempelvis  ta del av en digital faksimil av den första utgåvan.

Det första jag tänkte vi ska fördjupa oss i, är ”Huru man skall förstå denna bondepraktika”. Det känns som en logisk inledning.

”Denna bondepraktika är således att förstå efter de gamlas och visas mening: De begynna först märka Juledag, och sedan de 12 efterföljande dagar till den sista dag Jul. Och lika som vädret begiver sig på var dag och en av dessa dagar, så ska ock värderat varda i var månad som den dagen tillhörer. 

Och skall man veta, att Juledag bemärker Torsmånad, januari, den andra dagen i Jul Göjemånad, februari, och så bortåt till den sista, som i efterföljande rim kan läras.”

Inte så konstigt alltså, med start på juldagen och fram till trettondagen kan man spå vädret för det kommande årets tolv månader. Rimmet som ska hjälpa oss att tyda tecknen kommer i näsa del. Fortsättning följer…