Finfina fynd

20140215-175412.jpgI den gångna helgen hade jag alltså chansen att loppa loss rejält. Med Falköpings loppisar i siktet och mor och far som barnvakter gav jag mig ut på jakt. Och jag gav mig inte förrän jag hade en fyra-fem kassar med hem. Jag har sedan tidigare en del fynd som jag inte hunnit presentera så de åker med i dag också.

Jag utlovade en liten genomgång och här kommer den.

Porslin och keramik

20140215-175136.jpgFat ”Valentine” från Rörstrand. Passade ju extra bra att jag fann detta på Valtentindagen den 14 februari. Valentine tillverkades under åren 1961 och 1969, vem som står bakom den har jag inte listat ut. Dekoren är lite sliten och det har gått en flis på undersidan, men det var definitivt värt 30 spänn. Eller vad säger du?

IMG_0579Kanna/karaff från Uppsala Ekeby. Snygg och stilren tycker jag. Den är ljust senapsgul och lite mer åt det röda hållet på insidan. Jag har inte lyckats tyda signaturen mer än att det är UE. 20 spänn. Fynd!

20140215-175040.jpgStor golvvas ”West Germany”. Brun och orange toner och alldeles, alldeles underbar. 75 kronor.

20140215-175048.jpgDetta är ett Tradera-köp som inte skaffades i helgen utan faktiskt i höstas. Och inte vet jag om det var ett fynd heller, men jag tycker förbannat mycket om den. Fönsterlampa (eller liten taklampa) från Rörstrand av Olle Alberius. Läckert mörkblålila med guldig swirl inne i kupan. Tung som attan. Tror jag gav 200-300 för den.

20140215-175237.jpg

20140215-175256.jpg

En serie otroligt fulsnygga lampor av Bruno Karlsson/Ego Atelje. Fönsterlampan kommer från mitt föräldrahem och mina föräldrar hade en magkänsla av att den nog kunde vara intressant för mig, härom året när de flyttade, och sparade den. Sedan dess har den fått tre stycken kompisar, två mindre fönsterlampor som jag just nu håller på och byter el i (guldig tygsladd istället, och ny lamphållare och kontakt) samt en större fönster-/taklampa. Alla fyra ska så småningom få ny el och pryda ett väl utvalt rum hemma eller på Lövåsen. Jag tror inte att jag vill separera dem. Har gett några tior upp till en hundring för dem.

20140215-204230.jpgTvå västtyska foder för några tior styck. Sådana kan man aldrig få för många av. Pryder alltid sin plats och får den vissnaste växt att se lite roligare ut. Lite knepiga färger på bilden, den blå är mer blå och den större är mer orange och röd än senapsgul och svart som det ser ut här.

Kläder

20140215-204145.jpgHysterisk lila blusjacka. 30 spänn. Den passar inte mina färger, hävdar maken, så eventuellt kommer den ut i bloppisen längre fram. Fynd var det i alla fall!

20140215-204254.jpgHysterisk brun/orange/röd/vit blusjacka. 30 spänn också. Den tänker jag hålla hårt i.

20140215-204245.jpg

Klänning med marinblå nederdel och färgglatt liv. Den passar nog egentligen inte mig, varken min stil eller min storlek. Den kommer nog ut till försäljning.20140215-204309.jpg

20140215-204318.jpg

Turkos och grön klänning i stickat syntetmaterial. 50-lappen på Kupan.

20140215-204327.jpg

20140215-204334.jpg

Grönsvartspräcklig stickad koftklänning med fickor, muddar och bälte. Den har jag redan använt och den är hur skön och snygg som helst. Men svår att fota… Samma pris och ställe som ovan. Fynd!

20140215-204433.jpgEtt par hysteriskt gul- och svartmönstrade byxor i någon sorts syntetmaterial. Hemsydda men i fint skick. Blir bra längre fram i vår.

20140215-204156.jpgSnyggaste träskorna i stan! Helt underbart slitna, patinerade och mjuka och ingångna. Och förvånansvärt bekväma… Och med härligaste träplatån jag sett. Och bara 20 spänn. Fynd!

20140215-204449.jpg

20140215-204457.jpgOk, inga kläder. Än! Men ett gäng nya stickor och finfina ullgarner (Nordiskas persiska och Nordiskas isländska) i olika gröna nyanser kommer så småningom att bli ett klädesplagg av någon sort.

Till hushållet

20140215-175148.jpgPotatiskastrull från Kockums i emaljerad plåt. 30 kronor – fynd!

20140215-175207.jpgTvå klassiska sänglampor i röd plåt med raster från Elidus i design av Hans Agne Jakobsson. 70 kronor styck.

20140215-175158.jpg

IMG_0490Små dukar/underlägg för en femma styck. De med viol är märkta Husmodern (och Britt ???) på baksidan och har kanske varit en premie för prenumeranter eller något man kunnat köpa via dem.

20140215-175122.jpgGroggbricka från femtiotalet. Karaffen och flaskan är original till brickan, tyvärr inte glasen även om de passar in bra i setet. Kommer göra sig finfint när det ska drickas drinkar i bersån i sommar. Eller när barnen ska dricka saft för den delen.

Ja det var väl det mesta. Inte så lite heller för den delen. Jag har nu lovat familjen att hålla på mig till påsk, om det inte råkar dyka upp samlarobjekt på Tradera eller liknande ställen.

Vilken är din favorit?

Annonser

Nytt för kaffe och glögg

bild 2-1

Ropade hem hela tio delar i Rörstrands fantastiska kaffeservis Korall av Olle Alberius för ett tag sedan. Och med tio delar menar jag tio uppsättningar med kopp, fat och assiett. Plus någon extra assiett och en sockerskål. För 150 kronor.

I och med det har jag bestämt mig för att skrota våra befintliga kaffekoppar och bara använda de nya istället. De är små, men naggande goda att dricka ur. Och de passar lika fint för både kaffe och glögg.

bild 3-1

bild 4-1

Tjusiga, inte sant!

Har sedan tidigare två tallrikar (funkar väl lika bra som kakfat) i serien och ska hämta ut en karott på posten i dag. En tidig julklapp till mig själv helt enkelt. Tack för det, söta mor!

 

 

It’s a must!

20131109-191859.jpg20131109-191914.jpgÄppelmust, närmare bestämt.

För ett antal veckor sen plockade vi alla våra äpplen, från vårt synnerligen obeskurna (läs stora och yviga) äppelträd. Aroma för övrigt och mycket mumsiga. Hade wordpress.com tillåtit filmer i mov-format hade ni kunnat få se hur mor med stor effektivitet och lite hjälp av en kratta dels får ner äpplen från de översta grenarna, dels blir av med diverse aggressioner.

Vi hade sedan tidigare bestämt oss för att lämna in det mesta för mustning på Äppelfabriken på Färingsö. För att vara säkra på att vi har tillräckligt med äpplen med oss har vi också med stor glädje tagit emot frukt från släkt och vänner.

Nu har äpplena stått på vår vind i svalka och mörker ett par veckor. Äntligen har det blivit bår tur att köra ut hela kånkarongen till den magiska maskinen och återvända hem med härlig äppelmust på våra alldeles egna äpplen!
20131111-080722.jpg20131111-080743.jpgVäl framme släpar man alltså sina kassar och lådor till inlämningen. Frukten vägs in och man betalar för den mängd must man beräknas få ut. Vi hade 40 kg äpplen, vilket gav oss 20 liter must.
20131111-081017.jpg20131111-081028.jpg20131111-081036.jpgMan häller in sina äpplen i en magisk maskin. Där händer uppenbarligen det här:20131111-123528.jpgUt på andra sidan kom fyra bag-in-boxar med rykande varm, gyllengul, härligt sörsyrlig must!

20131111-123249.jpgMedan maskinen var magisk och förvandlade äpplena till Gudars nektar så tog vi en fika i Äppelfabrikens växthus, under vinrankor och fikonträd. 20131111-123824.jpg20131111-123835.jpg20131111-123845.jpgSå fick vi lite porslin med på ett hörn också. Kaffet drack jag ur fina Mon Amie från Rörstrand.

Vad tål porslinet egentligen?

Du har kanske noterat att svenskt porslin ofta är märkt med bokstäverna VDN och eventuellt en ytterligare bokstavs-sifferkombination. Har du någonsin funderat på vad det betyder?

Jag har hittat ett mycket bra inlägg om saken på siten Retrofolk och jag lånar den texten i dess helhet här. Stort tack till Mikael Söderlind som är originalförfattaren.  Mikael anger i sin tur Boken om lyckade fester som sin källa. Du kan också läsa den ursprungliga texten via länken ovan.

VDN är en förkortning för Varudeklarationsnämnden, det vill säga den nämnd som från någon gång på 60-talet och fram till 1973 kvalitetskontrollerade bland annat porslin och stengods. Efter att ha testat exempelvis en kaffekopp fick den en viss märkning.

Bokstavsbeteckningen står för materialet:

B = benporslin
P = fältspatporslin
V = vitroporslin
S = stengods
F = flintgods
K = kalkgods
L = lergods

Den första siffran anger hållbarheten hos glasyren:

5 = Ingen risk för glasyrsprickor
3 = Ingen risk för glasyrsprickor vid snabba temperaturväxlingar. Självsprickor kan uppstå efter en tid.
1 = Tål ej snabba temperaturväxlingar.

Den andra siffran anger tålighet hos glasyr beträffande olika maträtter:

5 = Tål alla maträtter.
3 = Tål ej långvarig beröring med maträtter som innehåller sura ämnen.
1 = Tål ej maträtter som innehåller sura ämnen.

Den tredje siffran anger hur glasyr och dekor klarar diskning:

5 = Tål maskindisk  i 75 grader.
3 = Tål maskindisk i 45 grader.
1 = Risk för skador vid diskning.

Om godset bär sifferbeteckningen 555 håller det med andra ord högsta klass.

Tack för infon Mikael! Ska vi nu titta på hur det kan se ut med hjälp av mors samlingar. 20131005-131339.jpg

Min karaff från Röstrand i serien Koka är märkt VDN P555, vilket innebär att den är gjord av fältspatporslin, det är ingen risk för glasyrsprickor, den tål alla maträtter samt tål maskindisk i 75 grader. Tillägget flameproof innebär att karaffen dessutom är flameldfast och alltså tål öppen låga (om man nu önskar det…) Ganska bra att veta, inte sant?

20130814-121053.jpgFatet från Röstrand i serien Palett är märkt VDN F555. Det innebär att det är gjort av flintgods och har samma egenskaper som karaffen avseende härdighet vid disk etc. Här har man även angett att dekoren är handmålad och att fatet är ugnståligt.

Men vad betyder K-7? Någon som vet?

Köpa för att sälja

20131005-131330.jpg20131005-131339.jpgJag handlar vanligtvis på loppis för mitt eget höga nöjes skull (inte alltid lika mycket nöje för Lövåsar’n dock). Både det ena och det andra får följa med hem. Det finns så klart någon sorts mönster i (loppis-)galenskapen – jag gillar fynd, 60- och 70-tal och Rörstrand exempelvis. Men jag köper sällan saker bara för att de kan ”vara värda nåt”. Att spekulera är inte min grej.

Men i dag. I dag hittade jag en sak som jag inte kunde låta bli, helt enkelt för att jag tror att det är mycket ovanlig och faktiskt har ett värde. En kanna ur Rörstrands serie Koka av Hertha Bengtsson i den mycket ovanliga färgen beige/ljusbrun. Jag har aldrig sett den färgen innan. Blå och brun är ju väldigt vanliga. Grön ser man ofta och även svart. Men beige är helt ny för mig. Planerar att sälja den, kannan är i utomordentligt gott skick och kan säkert vara intressant för en samlare. Tror jag.

Färgen på bilden är för övrigt både gulare och mörkare än mönstret i verkligheten.

Om någon vet mer om färgen så hör av dig!

Gör det själv: mixa och matcha kakfat

20130922-110442.jpg20130922-110434.jpg20130922-110428.jpg20130922-110412.jpg20130922-110543.jpg20130922-110549.jpgJag provade en ny sak här i helgen – att göra egna kakfat av gamla assietter, skålar och tallrikar. Här ovan syns både arbetsmaterial, matchade högar med fat och färdigt resultat. Jag har mer än en gång köpt på mig ett udda fat eller en udda skål eftersom jag inte kan låta bli; den är ju så fin eller så billig eller så cool. Eller nåt. Och samlingen har därmed växt och det började bli dags att göra något annat med det än att låta det samla damm. Kanske kommer ett fat eller två ut till försäljning här på bloppisen?

På en mängd ställen kan man nu köpa små byggsatser för att göra själva kakfatsställningen, det finns en mängd olika färger och designer för två eller tre våningar. Det enda man själv behöver utöver är en borr med ett kakelborr i rätt dimension, lite maskeringstejp, en penna och ett stort mått galenskap.

Själva tillverkandet är hyfsat enkelt, om än lite tålamodskrävande. Diska faten noggrant innan du börjar och torka dem torra. Sätt en tejpbit mitt på fatet för att skydda mot sprickor och flis när du borrar, märk ut var mitten är, borra (den tålamodskrävande biten), ta bort tejpen, skruva ihop. Visa upp med stolthet! De färdiga faten ska helst inte diskas, om det rinner in vatten i borrhålet kan det leda till sprickor. Torka rent med fuktig trasa.

Vad tycks? Snyggt, fult, fulsnyggt? Har du gjort något liknande själv, länka gärna till inlägg eller bild.

På sikt tänker jag sälja lite fat, än så länge älskar jag dem som mina barn och är inte riktigt redo att skiljas. Intresserad? Hör av dig: jag kan tillverka utifrån önskemål om färg och stil etc.

Nytt till samlingen

20130911-174842.jpg20130911-174816.jpg
För ett tag sedan ropade jag hem en bordständare av Olle Alberius för Rörstrand på Tradera. Jag har en snarlik sedan innan, men i en annan färg. Det betyder att min samling nu består av fyra tändare. Sakta men säkert växer den. Om du har en bordständare från Rörstrand eller Rörstrand/Drejargruppen som du vill skänka bort eller sälja till mig. Hör av dig!20130911-174901.jpg
Här är en tändare i en serie av Drejargruppen, tillverkad 1975.20130911-174910.jpg
Den sista var min första. Den har alltid funnits i mitt hem tillsammans med två skålar ur samma serie – en för frukt och en för jordnötter. Så brukade det i alla fall vara då. Serien är gjord av Drejargruppen 1977.

Örhängen från Rörstrand

20130911-173549.jpg

20130911-173555.jpg

Jag har kommit över en lite udda och väldigt vacker produkt från Rörstrands porslinsfabrik – ett par blåturkos porslinsörhängen. De är designade av Carl Harry Stålhane, som var verksam på Rörstrand mellan 1939 och 1973. Bland hans mer kända alster för Rörstrand märks bland annat serierna Entré, Aniara och mångtaliga vaser, fat och skålar i harpälsglasyr.

Örhängena togs fram till H55-utställningen som hölls i Helsingborg 1955. De är egentligen del av ett set dit det också hör en brosch i samma färg och med H55 som relief.

H55-utställningen var en industriell utställning för bland annat arkitektur, formgivning och bostad. Läs mer om H55 på wikipedia.

De små detaljerna

bild 4Det är de små detaljerna som gör’et! Ett ensamt ljus i absiden på spisen.bild 1 En vas och en klocka i samma färgskala.bild 3Några luktärter i en enkel vas.

Eller hur är det egentligen? More is more? Jag tror att det är en smaksak och jag tycker inte att någon annan ska lägga sig i andras val i frågan. Själv är jag lite både och – jag börjar litet och väl avvägt och sen har det en tendens att svälla tills jag får spunk och rensar undan allt tills det bara är småsaker kvar. Och så börjar cirkeln om. Men jag älskar små detaljer! Jag älskar små fat, pryttlar, skålar och liknande. Och mönster och motiv, oj oj oj. Och färg. Och då blir det som det blir.

Än så länge håller jag hyfsat fast vid några små utvalda detaljer, som inte tar över helheten. Men be mig visa samma bilder om ett år igen, så får vi se…

Kalas på Lövåsen

20130911-120835.jpg

20130911-120813.jpg

Hipp hipp hurra!

I helgen hade vi kalas på Lövåsen, för Lill-åsar’n och hennes kusiner. Två ettåringar och en treåring fick massor med paket, käkade tårta och busade runt som vildar. Och solen sken över oss alla.

I och med det fina vädret så dukade jag ute på bron. Blandade trasmattor från när och fjärran, dukar som kommit samma väg och stolar och bord från diverse vindar och skjul.

Flaggspelen är dels köpta på Lagerhaus (många små flaggor), dels på Ica maxi (rosa lite större flaggor) och pompomsen kommer från Ikeas nya pappersavdelning. Don’t get me started om den, säger jag bara…

Kaffe drack vi i mitt nyfyndade porslin ”Aniara” från Rörstrand. Men de visar jag i ett annat inlägg.